Ligger på kökssoffan och grubblar. Trots att vi far och flänger rätt mycket plus jobb så är vi eller åtminstone jag ganska ensam. Förutom man och barn då förstås. Men när man faktiskt har en ledig dag eller kväll är man så trött och vill inte vara social. Förr hade jag många vänner som jag träffade regelbundet men nu är det någon enstaka som hör av sig. Klart vad skulle dom vilja göra det när svaret alltid blir det samma.
-Nej vi har fotboll/friidrott
-Nä jag är ensam med barnen (Nu är det stora nog att vara ensam hemma en stund)
-Har inte råd osv
Eller som sagt så är all (lilla) ledig tid helig. Bara som nu tex kunna ligga i skitiga mjukisar i soffan och grubbla för sig själv.....
2 kommentarer:
Känner igen mig så väl.
Jag är ju ändå ledig massor och har inte ungar som ska skjutsas osv men jag är faktiskt nöjd just nu.Oftast :)
Jag har tydligen ett stort behov av tid hemma, ensam. Kan ibland känna att kompisumgänge alltid hänger på mig, men sen inser jag ju ändå att det är ju upp till mig, vill jag ha det annorlunda så får jag väl klargöra det då.
Det jag kan sakna är spontana besök, att folk bara droppar in på en kaffe på skoj, sånt var det mera förr. Men å andra sidan alla har fullt upp i sina liv osv.
Kanske det är en hemmaperiod överlag i samhället?
Håller fullständigt med dej Viktoria.Samhället harblivit så.Mycket aktiviteter för barnen sen orkar man inte med att umgås med vänner.Finns inte tid heller.Malin du är inte ensam att känna som du gör.De kommer nog en tid du känner annorlunda.Å tre tjejer i dessa åldrar tar mycket tid.Du ska inte deppa.Svärmors åsikt behöver inte vara bäst.
Skicka en kommentar